stefankemle.blogg.se

Det här är min blogg, där jag ventilerar åsikter om hur Kommunen sköts. Och hur jag anser politikerna tar sitt ansvar om såväl ekonomi som näringsliv o skattebetalare.

NU LITE RALLY INFO OCH LIVSNOSTALGI

Publicerad 2016-04-02 10:35:22 i Allmänt,

Bilen börjar ta form efter rullet i sista tävlingen förra året.

Det enda som klarade sig var höger bak skärm, ny lack har även klippt hela elsystemet och byggt nytt

värmepaketet är bytt mott ett litet lättvikts, ny diff och rikt av bakaxel, så nu är den faktiskt i bättre skick än innan.

22-23/ är det tänkt att åka på Raukland som jag brukar kalla det för, men det är inte bara raukt det kan svänga rejält även där.

Det här är min 36e säsong som aktiv rallyförare, så att bli vuxen har jag givit upp för länge sedan, men jag trivs.

Mitt motorintresse tog fart redan som sexåring, då moppar var imponerande.

Ganska snart började cykelturerna till dom soptippar som låg lite här och där på den tiden.

Det släpades hem bråte till förbannelse, alla i familjen var kanske inte lika lyriska över fynden som samlade på hög, på den vindsvåning där jag höll till.

Men det blev  ju lite som ett gemensamt intresse i familjen, för någon var ju tvungen att köra tillbaka det till tippen när det var förbrukat.

Hur som helst var det bara moppar i huvudet, hela veckopengen åkte rakt ner i den lilla pump som fanns på Birsa

den matade man med enkronor och den underbara vätskan pumpades för hand ner i dunken.

Åkte nästan dagligen efter skolans slut, men man måste nog bli lite förvånad så här efteråt att vi aldrig åkte fast.

Polisen var i ständig jakt på oss moppe huliganer, som for runt i skogen, som mer liknade  en enda stor enduro bana.

Surgubbarna;) ringde och vi slank undan varje gång, dom försökte även med MC mot slutet, men vi kunde ju blunda och hitta i den skogen. 

Vi grävde även ett värn som gick att smita ner i om det blev för närgånget.

Ok det var inte lagligt att köra moppe i den åldern, mopparna var nog inte heller helt efter regelboken, men vi störde ingen vi skötte oss själva, fick mycket frisk luft och motion, inte minst när det gick sönder någonstans bakom Boliden och det skulle baxas hem.

Vid en av våra fyndresor hittade vi även en katt som vi givetvis tog med oss hem, det var Drutten som efter lite charm och snedlagt huvud till mormor som jag bodde hos, fick bli min i många år.

Brudar kom ju lite senare, men dom första jag tog med hem var inte så intresserade att titta på när jag mekade eller körde. För på den tiden såg jag ingen annan användning av det kvinnliga könet. Men det kom ju att ändra på sig;) Nu låter jag som jag sitter på ollahemmet och berättar skrönor för mina barn barns barn. Men jag tänker ibland på allt som hänt i livet och hur fort det går. Så då kan jag ju lika gärna dela med mej av minnena om det är någon som tycker det är kul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela